Jag vaknade idag av att Ray Hurford ringde på hemtelefonen. Natten till idag hade jag jobbat och det blev väl en eller två shots under arbetspasset för att fira mitt inträde i 25-års-åldern (gillar inte att dricka egentligen). Till råga på det kom jag väl hem kring fem och somnade nog inte förrän vid sex ungefär. Så när Ray ringer och ska gratta mig så svarar jag med min yrvaknaste fyra-timmars-sömn monsterröst (»Synthesizer voice I'm the synthesizer«). Minns hela samtalet lite luddigt bara men jag minns klart att jag aldrig hört Ray fnittra som han gjorde då. »Waaah?! Is that the Gorgon!? Congratulations to the Mash Finger! You sound like Pampadoo I tell you!«. Jag känner mig snarare som han låter. Grötig och helt sönder.

I vilket fall så verkar det som att även andra upptryckningen av boken närmar sig att sälja slut. Kul. Jag tänker inte ta ut några av pengarna som den kan tänkas ha genererat. Ska nog hellre be Ray att investera dem tryckandet av nya böcker. Han har bland annat fått ett manuskript till The Small Axe Reggae Album Guide to Rocksteady. Upplägget är aningen annorlunda (och mer i mitt tycke måste jag erkänna). Författaren, Chuck Foster, har istället för att endast fokusera på skivrecensioner delat in boken i två primära delar kan man säga. En som redovisar historien och går igenom genrens större namn. Vart de kom från musikmässigt och i många fall även vartåt de skulle vandra. Andra delen är en mer konventiell diskografi med recensioner. Det var ungefär så jag hade hoppats att vi skulle göra med deejayboken men som av olika anledningar aldrig blev av. Manuskriptet är för tillfället ganska kort men oerhört bra. Tror och hoppas att den kommer tas emot väldigt positivt.

Tänker mer och mer på fansinet jag tänkte försöka ta tag i snart. Jag vet att det är oerhört sekundärt att strula med namnet när självaste grundarbetet är så pass i startgroparna ... men låter inte Cool Profile lite schysstare än Flash Forward? Tänker på de underbara låtarna med Earl Cunningham, Jah Thomas, Colourman. Dessutom vill jag tycka att ett litet fotokopierat fansin är lite av definition på a cool profile.

New Romantique Passie kommer med stor säkerhet befinna sig i Oslo till sommaren. Där ska fundamentet läggas för the Romantique and fantastique likkle rub-a-dub sound. Gwaaan!



Lyssnar för tillfället på Horace Martin. Mer specifikt hans album You've Changed some är halvljummen. När den är bra är den monumental ... när den inte är bra så är det verkligen så slätstruket tråkig att man vill gråta. Fast de bra spåren överglänser utan tvekan de tråkiga till antalet. Titelspåret + dub är en digital historia som är så pass i kallet i just nu. »If You Are Regarded As A Fool«, »War«, »Watch How You Treat The Youth« och framför allt »I Came, I Saw, I Conquered« är dock utan tvekan små rootsiga dancehalljuveler. Den senare ett mästerverk vågar jag nog till och med mig på att påstå. Horace Martin har en viss förkärlek för rootsiga rytmer ... även i den digitala eran. Det var sällsynt för många sångar. Jag hade gärna hört hans album som han spelade in med Lee Perry på 70-talet. Kan inte tänka mig annat än att den skulle vara precis så bra som bara vågar hoppas. Men reggae är reggae och därmed kan man nog glömma bort att få höra den. En av flera skivor som man vet finns men med stor sannolikhet aldrig kommer få höra.