Somolierna kommer från Ofrika?
Jag köper väldigt sällan singlar men ibland måste jag släppa mina löjliga egenheter (det är ju trots allt reggae som är 9000% 7" och resterande -8900% andra format). Det är få singlar som fått mig att öppna plånboken och betala tapp dalla$ men dessa var onekligen några få av de utvalda (njäe ... de kostade £5 styck men ändå ... jag är snål).
Jag vågar påstå att det här är en av de bästa reggaelåtarna jag har hört. Kanske till och med en av de få låtar jag skulle placera i min lilla öde-ö-låda. Första gången jag hörde låten var den ganska oansenlig. En snäll mollrytm med en småmesig sång och ett fint litet upplyftande budskap. En dussinlåt tror jag till och med att jag tyckte. Det var min vän Chris från Grekland som skickade den till mig och han insisterade på att den var stor. Jag spelade den igen en tid senare och kanske var man mer mottaglig men låten slog mig med full kraft.
»There comes a time when one wakes up not feeling good at all. Oh yes.
You feel so bad it's like you're riding for a fall. Yeah.
Though people will say your problem ain't got no solution.
No pay no attention to were Babylonians
I heard you brothers and sister who are fighting. Oh yes.
We all know we got the same destination.
So come down and rock. Rock! Rock!
Come rock with me! Rock with me!«
Lyssna
Positiv musik ger styrka. Dubben på B-sidan är simpel men inspirerat mixad. Basgången gers företräde med små stycken av vokalen som sporadiskt lyfts fram i avbyte med gitarren och orgeln som bryter av den från att någonsin fastna i det monotona.
Peter Metro var en av de där stora deejaysen som hade enormt många fans men sällan spelade in. När han väl gjorde det så visste man att det skulle vara något mer än bara rim och stil över en rytm. Jag köpte »Rock So Good« för jag ville ha rytmen till låten (som även finns med på hans platta på Bebo's). Lite överraskad vart jag när jag märkte att »Rock So Good « inte är samma som »Rock Her So Good«.
»Rock Her So Good« är en underbar, glad rub-a-dub-dänga - »Rock So Good« är ett monstruöst stycke över rytmen till Mighty Threes episka »In The Sun«! Ja, jag vet. Jag slänger namn fram och tillbaka nu utan att riktigt förklara. »In The Sun« är för mig kanske den bästa låten Mighty Threes spelat in. Rytmen är precis från den där perioden där rötter och kultur allt som oftast var svårt att särskilja från dancehall. Rytmen är med sin dystra enkelhet och den mäktiga trions hypnotiska stämmor så nära perfektion man kan komma (deejayversen av Ranking Trevor efter är inte heller så pjåkig). Vad jag nu helt plötsligt fick i mina händer var alltså en, för mig, tidigare okänd deejayversion med en av mina absoluta favoritchattare över en av mina favoritlåtars rytmer!
Mixen på »Rock So Good« är lite mer inriktad för dansen och förgylls även av tonerna från en saxofon. Samspelet mellan Dicky Ranking och Peter Metro är klart habilt om än det inte når samma höjder som exempelvis Yellowman och Fathead eller många andra duo-deejays. Det är tillagda saxen som ligger i fokus på B-sidans dub. Oftast ren och stark men ibland genom ekon. Bra om än aningen tråkig i det långa loppet.
Lyssna
Jag vågar påstå att det här är en av de bästa reggaelåtarna jag har hört. Kanske till och med en av de få låtar jag skulle placera i min lilla öde-ö-låda. Första gången jag hörde låten var den ganska oansenlig. En snäll mollrytm med en småmesig sång och ett fint litet upplyftande budskap. En dussinlåt tror jag till och med att jag tyckte. Det var min vän Chris från Grekland som skickade den till mig och han insisterade på att den var stor. Jag spelade den igen en tid senare och kanske var man mer mottaglig men låten slog mig med full kraft.
»There comes a time when one wakes up not feeling good at all. Oh yes.
You feel so bad it's like you're riding for a fall. Yeah.
Though people will say your problem ain't got no solution.
No pay no attention to were Babylonians
I heard you brothers and sister who are fighting. Oh yes.
We all know we got the same destination.
So come down and rock. Rock! Rock!
Come rock with me! Rock with me!«
Positiv musik ger styrka. Dubben på B-sidan är simpel men inspirerat mixad. Basgången gers företräde med små stycken av vokalen som sporadiskt lyfts fram i avbyte med gitarren och orgeln som bryter av den från att någonsin fastna i det monotona.
Peter Metro var en av de där stora deejaysen som hade enormt många fans men sällan spelade in. När han väl gjorde det så visste man att det skulle vara något mer än bara rim och stil över en rytm. Jag köpte »Rock So Good« för jag ville ha rytmen till låten (som även finns med på hans platta på Bebo's). Lite överraskad vart jag när jag märkte att »Rock So Good « inte är samma som »Rock Her So Good«.
»Rock Her So Good« är en underbar, glad rub-a-dub-dänga - »Rock So Good« är ett monstruöst stycke över rytmen till Mighty Threes episka »In The Sun«! Ja, jag vet. Jag slänger namn fram och tillbaka nu utan att riktigt förklara. »In The Sun« är för mig kanske den bästa låten Mighty Threes spelat in. Rytmen är precis från den där perioden där rötter och kultur allt som oftast var svårt att särskilja från dancehall. Rytmen är med sin dystra enkelhet och den mäktiga trions hypnotiska stämmor så nära perfektion man kan komma (deejayversen av Ranking Trevor efter är inte heller så pjåkig). Vad jag nu helt plötsligt fick i mina händer var alltså en, för mig, tidigare okänd deejayversion med en av mina absoluta favoritchattare över en av mina favoritlåtars rytmer!
Mixen på »Rock So Good« är lite mer inriktad för dansen och förgylls även av tonerna från en saxofon. Samspelet mellan Dicky Ranking och Peter Metro är klart habilt om än det inte når samma höjder som exempelvis Yellowman och Fathead eller många andra duo-deejays. Det är tillagda saxen som ligger i fokus på B-sidans dub. Oftast ren och stark men ibland genom ekon. Bra om än aningen tråkig i det långa loppet.
Kommentarer
Trackback