Är så sjukt sugen på Tesfa imorgon. Därav har det idag varit strikkly roots man special. Några av dagens tolvor jag har spelat. Ingen modern digital steppers bara fin gammal rot och kultur. I övrigt har Gregory Isaacs varit prevailing.



Neville Tate - Change Your Character
Bird All-Stars - Characteristics
Clappers, 1982 (#CL-12-002)
Production by Early Bird

Obskyr rootssångare som även spelade in den fantastiska covern av Horace Andy's »See A Mans Face«. Detta är en skitfet next cut på »Lighting Clap«.(även den inspelad av Neville). I mitt tycke är Clappers-versionen den bästa av de två. Manzie skulle återsläppa »Lightning Clap« på 10" för några år sedan men det verkar ha kommit av sig. Tråkigt. Hade varit kul att ha båda nämligen.

I vilket fall så ska dubben vara mixad av Tubby av vad jag har förstått. Vet inte riktigt om det stämmer men fet dub är det iaf och den har det typiska Tubby-soundet med svepande frekvenser och fjäderåska så det är ju inte helt omöjligt.

En skum detaljt med 12" är att den är pressad i 33 1/3 RPM istället för sedvanliga 45. Inte nog med det så är dub på ena sidan och vokallåt på andra. Hade lika gärna kunnat vara en 7"! Lägg även märke till den censurerade Clappers-loggan förresten. Pistolen saknas i den militanta dreadens händer. Cho! Suger på tänderna i avsmak för kompromissandet! Lif' up yuh earthruptor an' cock it!



Frankie Paul - Do Good
Frankie Paul - Children Of Israel
Greensleeves, 1984 (#GRED 160)
Production by Prince Jooky Jammy!

Frankie »Dancehall« Paul är en av de få riktiga superstjärnorna i JA. Mannen slängde ut sig det ena fantastiska alstret efter det andra. Peer dancehall niceness! Men förutom att få danserna att koka av hans klassiska soulbaserade sång så visste han precis hur man skulle få den kulturella att stompa sin fötter. »Children Of Israel« spelade Frankie först in för Hookim på skivan Showdown. Där som en mastig ekoindränkt rub-a-dub-dänga backad av Roots Radics. Perfekt i sig själv men likväl kommer nog låten fram i helt annan dager när Jammy sätter sig vid mixerbordet med High Times band som backning istället. Simplare, mer sparsmakad och framförallt hårdare.

B-sidan är nästan bättre. Orkar knappt vänta på att få släppa dem i en dans och se hur the roots massive reser sin ena hand i salut och gör the bird man skank i takt till repatrieringens mullrande basgång.



Rod Taylor & Ranking King - Moving Out Ever
Version (ingen aning om vilka som backar...)
Unity Promotions, 1981 (#UP 003)
Production by Linval Thompson

Linval är utan tvekan en av mina topp tre producenter. Inte bara för att han har gjort så otroligt bra musik men han har lyckats hålla kvaliten uppe inte genom bara sin rockers/steppers-period utan även in i dancehalleran. Den här ligger väl där de två genrerna börjar brygga varandra. En rub-a-dub-mixad rootshistoria med Rod Taylors flyktiga stämma över sig. Det är för mig oförståeligt hur ignorerad den här låten är då den faktiskt är inget mindre än fantastisk.

Ranking King är ingen deejay med unik stil kanske därför han inte finns på mer än en handfull släpp. I hans chattande hör man märkbara nyanser av Dillinger, U Brown och många andra samtida chattare. Likväl gör han det riktigt bra. Till och med när han snattar Jah Bull's (vidriga) anti-abort-mantra - »push mada push!«.

Leta upp den här! Den bör gå att hitta billigt på eBay.