Bad bwoy special!

Då jag precis blivit färdig med deejayboken jag skrev ihop med Ray »Small Axe« Hurford och den är på tryckeriet redo att tryckas upp så är det läge att börja försöka runda av de andra öppna projekten man har så att man kan sätta igång med något nytt. En av de andra projekten jag har är en samling som jag släpper ihop med King Culture från Kanada. Tyvärr har den dragit ut allt för mycket på tiden men innan sommaren hoppas jag i alla fall att man ska kunna bli färdig med den. I ära till den fantastiske producenten nämner jag idag två av mina favoritsläpp med honom (ingen kommer vara med på CD:n).

Stama

Stamma Ranks var ursprungligen en resident deejay för Taurus Internation i JA ihop med Ranking Courage och selectorn Funny Dread. Han flyttade till Kanada 1979 där han började chatta för Papa Melody (som var Leroy Sibbles ljudsystem). Han hörde senare från en vän att King Culture var intresserad av att spela in nya artister och då gjorde han en demo som han gav till producenten. Två bra discos följde men det bästa skulle komma i form av den här enorma 7" över den antagligen mest militanta versionen av Cuss Cuss. King Cultures version av rytmen fick ett enormt genomslag i Jamaica (om man tar hänsyn till att reggae utanför JA hade det oerhört svårt att lyckas i yard) och har sedan dess varit ett säkert kort för de som håller koll. Rytmen fick en renässans när Basic Replay släppte en EP med flera låtar producerade av KC på samma rytm. Kronjuvelen på EPn var självklart Stammas cut.

Precis som chattaren poängterar genom låten så handlar det om cuss i rub-a-dub-stil, cuss cuss i dancehall-stil. »Back weh out we life wit yuh cuss cuss. We nuh waan it!«.

Handstilen på etiketten är King Cultures. Fulsnyggt så det skriker om det.

Christie B & Robotman

Jag kan tyvärr ingen historia om artisterna på den här låten. Christie Bird är en skönsjungande sångare som gör ett mer än habilt arbete. Den stora behållningen är dock Robotman som kör på stilen som skapades av chattare som Buro, Pampidoo och Uglyman. Det som är så intressant är att Robotman är klart lika duktig på att låta rockstone som sina mer kända kompanjoner och jag undrar varför han inte släppte fler skivor (har sett ännu en 7" som var ganska grym). Rytmen är en så kallad digi-killer med sin djupa drivande basgång. Ett klart underskattat alster som bör gå att hitta billigt med lite ihärdigt letande. Väldigt synd bara att b-sidan inte var version och istället är en halvmjäkig vokallåt. Då hade sjuan kunnat bli en av mina absoluta favoriter. Ska inte gå in djupare på låten då det finns en lite mer grundlig recension av den på Chopperators blogg, Style Ah Style (är den nedlagd redan förresten?);
http://styleahstyle.blogg.se/2009/january/bad-bwoy-come-and-go-1.html

Robotman verkar fortfarande vara aktiv i musiksvängen då jag hörde en helt otroligt bra dubplate av honom för det famösa Deadly Dragon Sound. Fortfarande lika hårt och fortfarande samma mekaniska precision i flytet. Hade varit kul att höra en fullängdare med honom.

Kommentarer
Postat av: Magnus

Haven't heard much of the King Culture output, it does not seem to be readily available. Would love to though, I like the special deep style... The compilation will definitely be welcome! Regarding the book well that sounds awesome. Where/when will it be for sale?

2009-03-13 @ 22:17:29
Postat av: Skeng Bubbler

I'll post more info on the book soon on the blog. But it will be available through Ray in London for I think £7 (incl. P&P in Europe).



It's very limited with only 100 copies so we'll see how that goes.

2009-03-14 @ 15:15:52
URL: http://newromantic.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0