Reggae George!



Jag var nyss på telefon med Reggae George. Reggae George! Fredag den trettondes egenskaper är löjeväckande chimära. Cool Profile #2 kommer innehålla två fantastiska artister förhoppningsvis. Ni kan ju gissa vem den förste är.

Sen talade jag med Ray som berättade otroligt goda nyheter om en bok som vi antagligen kommer släppa. En författare jag beundrar om ett ämne som är otroligt intressant. Kan tyvärr inte vara mer specifik än så här i nuläget. När saker är mer definitiva så kommer jag även berätta mer.

Jag är HELT exalterad just nu. Har ni hört »Fig Root« med gamle George? Här är den i alla fall.



Anthony Johnson

Håller på och transkriberar Cool Profile-intervjun jag gjorde med Jason Stuart för någon månad sen. Även om intervjun är väldigt intressant så är det sjukt tråkigt och framför allt tidskrävande att transkribera. Men killen har sidospårs-anekdoter för dagar och jag tvivlar på att jag kommer kunna få med allting. Han gillar dessutom att röra sig åt tio olika håll samtidigt. Ska bli spännande att redigera intervjun. Tänkte slänga upp ett kort stycke från ganska tidigt i intervjun. Det är när han kommer till Jamaica första gången och bor hos Anthony Johnson.

Anthony Johnson was an up and coming singer who was a very thin little youth. He barely had anything to eat. He was getting ripped off no doubt by the producers that he was with. And he wanted to do better so he put me up in his appartment. I remember when I arrived to Kingston airport he met me at the airport and he took me to his place and it was very poor. It was so different for me who was coming from a middle class background from Illinois, Chicago. It was fascinating. In JA you have very good people and you have very bad people. There's not a whole lot inbetween. Guys who are so desperate that they'll cut your throat and other people who'll protect you with their life. Anthony he treated me well but he was very short on money and he was trying to support a wife and child. I stayed with him for two weeks and he would take me to all these differents studios. Channel One. We hung out there. We would go to Tubby's. I got to meet just about anyone you want to meet.

... och så fortsätter han. Nämner gången Anthony tog med honom för att hitta Michael Prophet bland plåtrucklen i ghettot. Eller när han tog honom till Channel Ones studio med ynglingen Rod Taylor.

Anthony Johnson

Anthony Johnson - Reggae Feelings (Vista Sounds, 1983)

Anthony är en sångare man ska ta varligt. För när mannen inte är inspirerad kan han dämpa vilken rytm som helst till en grå massa, men när han är uppfylld av vibbar så kan han höja även den mest trista produktionen. Skivor med reggae i titeln tenderar att vara lättköpta och slätstrukna så det är konstigt att jag ens gett albumet min uppmärksamhet. Men Reggae Feelings är allt annat än slätstruket då Anthony är i sin kanske bästa form någonsin över Jah Thomas mest allvarstyngda produktioner. Musiken rör sig nämligen främst i den kulturella sfären med en dubdrypande mix över flertalet steppers i 80-tals-stil. »Dread Locks« delar bland annat samma drivande steppersrytm som Trinitys »Quiete Horse« (och vilken otrolig Prince Hammer-produktion det är - rytmen figurerar även på den obskyra »Jah Will Lead Us Home« med Jennifer Lara!). Generellt är albumet mer riktat för den militante lyssnaren än för obekymrade dancehallälskaren.

Titelspåret är en enorm hyllning till reggae över Dub Organizer-/Joe Frasier-rytmen. »I feel like grooving! I feel like dancing! I feel like rocking! Oh what a feeling! A reggae feeling« sjunger Anthony och jag kan inte annat än hålla med. Men inte någon stollig stroppande på dansgolvet. Det är rytmer att gideon-skanka till.

Rock you with the Cool Profile.

Deadly Headly

I torsdags kväll ordnade jag intervjun med Jason Stuart Rosenberg från Humble Commission. Måste säga att jag blev väldigt nöjd. Det blev en dryg timmes inspelat material FULLSMOCKAT med anekdoter och insiktsfulla berättelser om bland annat hur det var att spela in i Jamaica under mitten av 80-talet. Humble Commission är en av de där superobskyra etiketterna som släppte några enstaka men fantastiska skivor - en underbar showcase LP, en otroligt singel med Deadly Headly och en helt OK låt med de gravt underskattade Midnight Riders. Det jobbiga är dock kvar; jag hatar att transkribera och sedan måste jag dessutom översätta texten till svenska. Men jag hoppas att kunna släppa första numret innan nyår.

Earth & Stone

Den andra intervjun, som i mitt tycke är kronjuvelen blir Peter I's intervju med legendariska Earth & Stone. Jag antar att det är en grupp som inte behöver någon närmare presentation annat än att de släppte de kanske mest perfekta rockers-cutsen att komma från Channel One - skötet ur vilket rockersrytmen föddes! Jag antar att ni inte har missat deras LP släppt på Cha Cha (eller som för mig, återsläppet på Pressure Sounds). Vad som gör mig så stolt är att detta är deras första intervju! Inte ens i liner notesen som medföljde LPn kunde någon bjuda på någon information som helst över gruppen.

I övrigt lyssnar jag just nu på Gregory Isaacs (ja... har fortfarande en Gregory-period ... men den är på sin upphetsnings vinter) skiva I.O.U. Hade glömt precis hur fet »Report To Me« är. Dock verkar min skivspelare hoppa lite väl ofta. Måste kolla in vad problemet beror på (är helt lost på allt vad anti-skating och dylikt har med att göra). En kul liten detalj var dock att när jag plockar ut vinylen från konvolutet så ramlar det ut en intervju med the cool ruler publicerad 1979 i tidningen NME! Det skumma är att jag spelat den vinylen i alla fall fem till tio gånger sedan jag köpte den. Har inte läst intervjun än men det ska bli spännande.

Ska i helgen försöka bjuda på ett lite längre inlägg som jag påbörjade igår kväll men inte kom längre än två meningar på. Inget supergrundbrytande men en fin liten guide jag själv hade behövt när jag började kolla in det som den handlar om.


Mallory Williams

...sitter och väljer ut lite 12" att spela imorgon på radion dessutom. Varför tar man alltid med sig musik för flera timmar när man ändå bara har 60 minuter på sig att fling out jah jah music? Den härliga lilla danshistorian ovan är dock nedpackad.

RSS 2.0