Såg idag att Irish & Chin presenterar intervjuer med diverse soundlegender på deras hemsida. Jag har just nu kollat på intervjun med Jimmy Metro från Metro Media (soundet som gjorde Peter Metro stor). Men de har även intervjuer med legender så som Redman eller legendariska Volcano/Stereo Mars/Addies-selectorn Danny Dread (tänker kolla igenom samtliga när jag har tid).

Sound Chat with Metro Media - PT1

Sound systems är reggaens hjärta. Känns bra att den sidan av scenen äntligen börjar få större uppmärksamhet bland oss västerländska reggaefans. Kan fortfarande inte förstå att det inte har släppts en bok som går igenom soundhistorien i Jamaica från födelsen fram tills idag. Man vill ha historia och information om de olika ljudsystemen, folket, artisterna och hela kulturen.

General Skyjuice och överste Eye 'n' I spelar rötter i dansstil på onsdag. Tänkte söka mig dit och tipsar även alla som kan att göra likadant.

Sitter och kvällslyssnar på Prince Far I. Dubmixen av »Plant Up« är för mig i många avseenden den ultimata definitionen av dubens natur. Själens, det mest esoteriska väsendets, klaraste poetiska uttryck genom djupa frekvenser.

Funderar på att starta ett kul projekt. Den som älskar rub-a-dub så väl som att skriva får gärna kontakta mig. Maila kalcidis _at_ hotmail _punkt_ com så kanske vi kan styra något kul ihop.

Legendariska reggaepersonligheten David Rodigan intervjuade för några dagar sedan Bunny Lee på sitt radioprogram på KISS 100. Då streamning av programmet är belagt med löjliga nationella gränser så kan man inte lyssna på det utanför UK såvida man inte orkar fippla med proxys och liknande (och det orkar jag i princip aldrig).

Därför blev jag otroligt glad när jag såg att radioprogrammet finns att ladda ner i mp3-form från följande blogg. Ladda ner och lyssna! Bunny har anekdoter som regndroppar. Bland annat blev jag väldigt road av att höra hur inspirationen till namnet på trumstilen känd som flyers kom från att Bunny Lee under dess skapande satt i studion och åt kycklingvingar.

... vad är grejen med att ha nationella gränser på information tillgänglig på nätet förresten? Det är skrämmande att när man äntligen hittat ett medie där man har möjligheten att luckra upp dessa förlegade principer och skapa en mötesplats där alla kan mötas så försöker man istället tvinga in det i samma otympliga ramverk.

... fotot ovan är förresten Bunny Lee's »arkivering« av sina master tapes. Känns bra att Jamaicas kulturarv vårdas med den värdighet det förtjänar.

... för lite good measure slänger jag in ett foto av hur Tuff Gongs arkivering av deras masters ser ut.

Ni kan finna mig där imorgon lyssnandes till förstaklass reggae. Kom du också om du har vägarna förbi.

De fantastiska soundtape-arkivisterna borta på DancehallReggae.com har lyckats skaka fram ett soundtape från King Tubby's hometown HiFi från 1975. U-Roy på micken gästandes det kanske allra viktigaste ljudsystemet någonsin på Jamaica.

Ladda ner det här;
Dave Brown and Sankofa Present King Tubby @ Student Union 1975



Jag har även uppdaterat min flickr med lite nya skivor. Orkade inte skriva särskilt ingående recensioner men omslagen är i alla fall fina att titta på för det mesta.

Du kan min flick här;
http://www.flickr.com/photos/skengbubbler/

Garabedian Super Power HiFi gästar på söndag. Fett!

/August Irie

Jag inser att jag hittills har scannat ungefär 150 tolvor för att recensera här på bloggen ... jag vet inte hur många som kan tänkas ha blivit recenserade av dem men det lär knappast tangera ens en tredjedel? Framför allt finns det massvis med tolvor som jag vill recensera som jag inte scannat än (och fler kommer ju in hela tiden; det är väl formatet jag köper främst nu för tiden). Har dessutom ingen koll på exakt jag har skrivit om. Mer än en gång har jag gjort ett långt inlägg av en skiva och varit på väg att trycka iväg det för att i sista stund inse att jag bara någon månad tidigare skrivit om exakt samma skiva. Jag kanske borde göra någon sorts lista så att jag kan hålla bättre översikt.

... i vilket fall är det någon vecka sedan jag för första gången satte mig ner och sorterade alla mina 12" som tills dess har varit i något sorts pandemonium. Det blev bokstavsordning efter skivetikett och med ens kändes samlingen mycket mindre när man hade någon sorts tysk nazibokföring över plattorna. Sorterade samtidigt ut 30-40 stycken tolvor som ska gå från samlingen - mest saker som hamnar utanför min period av intresse. Det vill säga lite ny roots, dancehall/ragga från 80-talet och framåt och diverse annat. Även ett par oväntade dubletter uppdagades. Det är förresten en fantastisk känsla att sitta ner vid samlingen med en kopp te och bara snurra skivor medans man kliar sig på skägget. Jag gör det alldeles för sällan.

Vad är poängen med det här inlägget? Vet inte ... antagligen en kommentar på att fler recensioner komma skall och det förhoppningsvis snart. Även att jag kanske kommer lägga upp ett par tolvor till försäljning på bloggen (blir väl i paket då - orkar inte styra sånt styckvis). Imorgon har jag i alla fall en deadline att döda och jag tänker mig att jag kommer fira ett väl utfört arbete med att skriva ner något litet för bloggen.

Det är radio igen på söndag förresten! Jens kommer hålla showen ensam och det vet jag att han sköter i stor stil.

... jag läser förresten senaste numret av Reggae Galore (den drivne Björn Owen Wilsons skötebarn) och fylls av känslor. Varierade och strikt positiva känslor.

Först och främst så är jag oerhört imponerad av hur tidningen med gigantiska kliv gått från ett stapplande förstanummer i DIY-anda till ett riktigt lyxigt och proffsigt reggaemagasin. RG #2 är nämligen exakt det jag känner att reggaeskandinavien har saknat: ett lyxigt och proffsigt reggaemagasin (värt att poängteras två gånger). Designen (gjord av Erik Westin?) är fresh och artiklarna håller genomgående väldigt hög kvalitet.

Absolut störst överraskning för mig personligen är att New Romantics ödmjuka lilla blogg (den du läser just nu, ninjan) omnämns med följande värmande ord;

»New Romantic Posse...
...är ett sound system, ett radioprogram och en sporadiskt uppdaterad blogg. Här varvas långa, välskrivna inlägg med information om radioprogrammet och rysligt nördig kuriosa.«

Tack Björn! Jag skäms nu lite att jag inte uppdaterar oftare. »Rysligt nördig« får mig att känna mig som H.P. Lovecraft. Cthulhu fhtang! Det är med stolthet jag ser min tafatta bild av chattaren Lee Van Cliff publicerad i tidningen. Önskar bara att jag hade haft mer tid över att engagera mig och kanske till och med ha skrivit något. För det är precis ett sånt här skepp man vill segla med.
Klas Lundströms artikel om maronerna är intressant och visar fint på tidningens bredd då även den mest reggaefrånvände kan sitta och läsa den med hela sin uppmärksamhet. Övriga artiklar som jag fann särskilt läsvärda var Erik Magnis intervju med Neil Perch, Kalle Björks intervju med den gamla fjärten Rodi G, Andreas Jakobssons artikel om reggae i Uppsala och Peter Johanssons artikel om punk och reggae i Sverige. Även den avslutande krönikan av Susanne Cermenius om avsaknaden av självgranskning och den sorgliga konformismen inom reggae bör nämnas då den är välskriven och framför allt väldigt relevant och tänkvärd. Helt i enlighet med vad man kunde förvänta sig av henne.

Det ska bli spännande att läsa RG #3 för så bra som #2 var så måste det komma fler nummer. Något annat är inte rättvist. Framför allt är det skamligt om en så välkomponerad tidning inte kan gå runt i ett land där största reggaefestivalen drar över 15000. Inshallah!

Då har äntligen dubboken släppts av Ray och Small Axe. Det handlar alltså om 200 sidor recensioner av dubalbum från genrens födsel till idag. Har själv läst igenom PDF:en (är inte i Sverige för att kunna tumma den fysiska utgåvan) och är väldigt imponerad. Jim Dooley har verkligen insikten och kunskapen att recensera något så esoteriskt som dub (jag kan tycka att det kan vara svårt). Det kanske inte är världens vackraste bok men innehållet är verkligen guld värt.

I vilket fall. Boken kostar £9.5 inklusive frakt från UK och man gör sina beställningar till [email protected] genom PayPal.

Lite mer info finns här;
http://sites.google.com/site/smallaxereggae/

Lista av dubskivor som är recenserade;
dub book database

Låtlista för senaste showen.
Specially dedicated to man like Sugar Minott! Vila i frid!

http://www.megaupload.com/?d=UUQ3JGGD

1. Mighty Diamonds - Fancy lady
2. Milton Henry - Sweet melody
3. Susan Cadogan - Hurt so good
4. Louisa Marks & Kevin Henly - Reuinted
5. Jean Adebambo - Reaching for a goal
6. Brown Sugar - Confession
7. Love & Unity med Ranking Bogard - Put it on
8. Beshara - Men cry too
9. Vivian Jones - Strong love
10. Bitty Mclean - Games
11. Kevin & Kate - Born again
12. Revelation - With you boy

/Jah Calendar

Förlusten av Sugar Minott är en stor sorg i mitt liv just nu. Idag skrev Dave Kingston ett inlägg på Chatty Mouth där han minns Sugar. Jag tycker den var väldigt vacker och gripande.

Sugar used to ask us when we were planning to get married, and we always responded with "one day we will". Upon hearing this for the umpteenth time, he told us that if we weren't married the next time we visited, he was going to do something about it. We arrived back a few months later, and upon entering the yard, he immediately asked if we were married yet. Upon hearing that we weren't, he quickly left the yard, and then returned stating that he had his mother's pastor all lined up for the job, and that we could have the wedding at Robert Crescent in a few days.

Fulla inlägget går att läsa här;
http://djgreedyg.proboards.com/index.cgi?board=music8&action=display&thread=18398

(fotot är taget från Beths MySpace)

Saker jag hör får inte vara sanna.



http://www.dancehall.mobi/2010/07/10/sugar-minott-is-dead/

Jocke lyfter kartonger i Oslo och jag går längs kusten i Kalmar där jag är och firar midsommar. Så tyvärr blir det ingen sänding på söndag. Det blir en hel del fotbolls-vm i väntan på att DIF börjar spela igen. Hoppas på Chile och Ghana, tror på Spanien eller Brasilien. Peppar för Tyskland-England!

Hoppas vi hörs om två veckor.

Ludde och Elias kom och spelade rocksteady. Jag njöt. Dessvärre verkar inte sändingen över internet varit lika njutbar, ursäkta för det.

Lyssna här istället!

Pat Kelly - Somebodys Baby (UK Island repress)
http://www.megaupload.com/?d=80ZKLAC3

Det blir ingen lovers på söndag.. det blir Bangarang HiFi istället. Ludde och Elias kommer förbi och hänger lite. Antagligen skämta lite om Bottom eller Young Ones.

För er som bor i Stockholm kan jag ju även tipsa om att grabbarna gästar Club Killers på Strand ikväll(11/6).

Vi hörs!

Det verkar som att informationen på flertalet olika websidor om Errol Scorchers död 1982 är rakt av felaktig. Mannen som chattade i stor stil om banala och fekala ämnen som kackerlackor i toaletten är tydligen fortfarande i god vigör. För någon månad sedan steg Reggae George från sin grav och nu Scorcher. Jag hoppas på Early B, Slim Smith och General Echo här näst!

I have always wondered why, in the heights of my career, the offer for overseas shows stopped coming in. Now I know: I never knew all along that I was listed as dead," mused veteran singer Errol 'Scorcher' Archer, who reigned supreme in the 80s with songs such as Roach Inna Di Corner and Bubble Under Me. It was only recently that Scorcher made the grave discovery that on many reggae websites he has been listed as dead since 1982

Läs hela artikeln/intervjun här;
http://www.jamaicaobserver.com/entertainment/Errol-Scorcher-arises_7665249

I övrigt är det en lovers rock-special på söndag. Det ser jag fram emot!

... det kommer bli någon sorts tävling på söndag där man kan vinna ett exemplar av denna klassiska reggaebok. Se till att tune in och vara redo att ringa in.

Jämförde ett foto av Soljie i Volcano Revisited och kände att hur han skildras på omslaget till Rebel Soldier - The Lion of Judah Dub (Taxi LP) inte verkar vara riktigt verklighetstroget.

Det här är Soljie i studion;


Det här är Soljie på omslaget;



... inte riktigt sanningsenligt kan jag känna.

För någon dag sen fick jag mailat till mig ett av de mer slutgiltiga utkasten av nyutgåvan av Reggae Inna Dancehall Style. Pekka Vuorinen som är en av originalförfattarna ihop med den bortgångne (och fantastiska) Tero Kaski har gjort ett otroligt jobb med att uppdatera och framförallt uttöka denna klassiska bok. Jag har alltid haft en plats i mitt hjärta reserverad för boken så det glädjer mig enormt att se den komma ut igen och det med sån värdighet.

Jag skrev för ett par år sen en liten lista med recensioner av reggaelitteratur jag hade läst och hade i bokhyllan (jag borde egentligen uttöka den listan ... kanske skriva recensionerna löpande på bloggen?) och skrev då såhär om Reggae Inna Dancehall Style (och ja ... recensionen är superlökig hahaha);

Reggae Inna Dance Hall Style
Pekka Vuorinen, Tero Kaski (Black Star, 1984)
Något av det bästa som skrivits om 80-talets dancehall. Pekka och Tero, två finska män som tidigare gav ut reggaefanzinet »Cool Runnings«, reste till Jamaica hösten 1983 för att intervjua männen bakom the Volcano Posse. Resultatet blev det mest levande dokumentet av denna numera svunna tid av jamaicansk musikhistoria. Intervjuer med i princip alla namn som »Junjo« associerade sig med den här tiden. Boken är ur tryck sedan länge men väl värd de extra slantarna och arbetet som kan tänkas spenderas för att hitta den då den i allra högsta grad borde vara obligatoriskt läsande i »University of Reggae Elevation for the Nation«!

Nyutgåvan kommer innehålla fler intervjuer som gjordes i samma veva hösten 1983. Även otaliga foton i färg, Sassa-posters och massvis med annat smaskens är inkluderat. Från att bara ha täckt Volcano är den nu ett tvärsnitt av Jamaicanska dancehallen under 1983 - och vilken fantastisk inblick det är! Av det nya materialet är jag specifikt imponerad av intervjuen med Jackie Mittoo som är väldigt insiktsgivande och därtill en av bokens längre intervjuer.

Designen är modern och väl bearbetat. Personligen gillade jag förstautgåvans simpla stil och rakhet. Jag har svårt för när man överbearbetar som den designmässigt ganska katastrofala nyutgåvan av Beth Lessers King Jammy's. Här har man varit kreativ med fotona men även haft den goda smaken att låta de flesta fotona tala för sig själva utan nya designelement inarbetat i kompositionerna.

Med tillåtelse av Pekka tänkte jag ge visa ett par av bokens uppslag.